Att vara vaken på morgonen har sina goda sidor. Jag har nog inte sett hur fint det är när jag normalt bara kastat mig iväg till jobbet och på helgerna har jag sovit bort de fina morgontimmarna mellan klockan 4 och 6. När jag nu sitter och tittar ut på äppleträdet som står i full blom blir jag nästan lite gråtmild, så vackert det är.
Idag är allt lite bättre. Jag har kommit på att det är en stor sak som jag inte lider av denna gången som jag haft de två tidigare. Jag är inte nyopererad. Det är faktiskt tre och en halv vecka sedan jag opererades förra gången och det var ju på grund av den felaktigt lagda porten. Nu har jag inte några efterdyningar av operation och inget färskt sår som gör ont vare sig man rör sig eller ej. Det är ju en strålande förbättring att inte vara nyopererad som jag hade glömt.
I dag har jag åter bara två planerade saker att göra. För det första ska jag baka en magväckarbulle till frukost. En av mina 30-tal tabletter gör att magen inte funkar så bra men jag har fått tips om fullkornsscones som ska göra susen. Provade dem förra perioden och det funkade fint från noll till hundra på en halvtimme. Dessutom ska jag ta min dagliga tvättmaskin och idag ska jag försöka få med alla medel före start.
I övrigt ska jag som vanligt sova och äta resten av dagen och dessemellan ta alla mina tabletter enligt schemat. Två gånger två före frukost, åtta plus en efter frukost, två till elvafikat, åtta till middag, två till kvällen och dessemellan rennie och ipren för olika sorters värk. Det är i alla fall bara två dagar kvar med cortison och det gör att min fina röda färg i ansiktet går ner redan i övermorgon. Då ser jag i alla fall lite mindre sjuk ut.
Nej, det är faktiskt riktigt bra nu när de första tabletterna har verkat så nu tror jag det är dags för några scones med ost och marmelad. Och därefter kanske jag rent av tittar lite i tidningen före tupplur nummer ett.